Mår precis som när jag väntade dottern...

Matlusten är lika med NOLL!! Vill inte äta varm mat över huvudtaget.
Men resten av familjen måste ju äta så laga mat måste man ju. Eftersom jag kommer hem före sambon så blir det oftast jag som lagar maten på veckorna nu.
Förut var det alltid han..
I vilket fall så fick om lax och potatis. Själv åt jag lite grönsaker bara. Förutom det så har jag ätit några hårdmackor med keso..
Inte så bra. Men vad ska man göra när man inte kan äta.. Bara mår illa av tanken?

Precis så här var det när jag väntade dottern också..

Har även inhandlat yoghurt som jag ska försöka få i mig på morgonen..

Trötteheten blir värre å värre för varje dag.
Sitter och gäspar mig igenom lektionerna och MÅSTE vila på eftermiddagen..Annars är jag levande död..


Nä, nu ska jag umgås med min älskling lite...



Vecka 8...



Barnet

Embryot är ungefär lika stort som ett krusbär. Nu ser man tår och fingrar tydligare. Hjärt-konstruktionen är utvecklad. I ansiktet kan man se överläppen, nästippen och ögonlocken. Bröstkorgen växer och sträcker ut embryot. Man kan redan nu mäta viss aktivitet i hjärnan.

Armbågarna och knälederna utvecklas och armarna blir längre.

Längd huvud till stjärt 19 mm.

Mamma

Många gravida börjar känna avsmak för viss mat, tobak och alkohol. Håret kan kännas mer svårskött än vanligt. Vissa kvinnor upplever att de får tjockare och blankare hår under graviditeten. Ökade flytningar är vanligt. Det är helt normalt så länge det inte kliar eller gör ont. Om du får blödningar bör du kontakta din barnmorska. Ofta är det inget farligt men kan vara en förvarning om missfall. Läs mer om missfall genom att klicka på länken Missfall i menyn till vänster. På grund av den förändrade hormonbalansen i din kropp kan du få akne. Dina kläder kan kännas trånga. Livmodern har vuxit från storleken på ett päron till en grapefrukt ungefär. Den värker likt mensvärk då den växer och tar plats.



Idag går jag in i vecka 8! På fredag är det bara en vecka kvar till VUL :D


Lite tankar och funderingar..

Imorgon går jag in i vecka åtta. Samma vecka som lilla liten dog i. :(
Känns som första milstolpen att komma förbi denna vecka..

Tiden går faktiskt väldigt fort. Känns som att det var igår jag plussade..
Men det är nog för att jag börjat plugga och har något att göra om dagarna..


I torsdags var jag iaf på hälsosamtal hos bm.
Har fått lov att börja på på mvc i grannkommunen för att kunna gå hos min bm som jag haft tidigare graviditeter.
Jag vill gå hos henne eftersom hon vet min historia och jag känner mig trygg med henne.
Då är det värt att åka de 4 milen enkel resa..

Symtomen försvann ett tag för att nu börja komma tillbaka..


* Tröttheten  Har funnits sen dag 1 i princip. Och känns som att det bara blir värre och värre. Skulle gärna gå å lägga mig kl sex på kvällen men det känns lite väl tidigt!

* Molvärken har kommit tillbaka efter att ha försvunnit runt vecka 5-6. Men har för mig att det var likadant med dottern så jag är inte så orolig..

* Brösten Har blivit enorma. Och ömmar som tusan på kvällarna. Det är en pina att vara utan bh!

* Illamåendet Har börjat smyga sig på. På morgonen är jag bakfull. Sen går det bra under dagen för att sedan komma tillbaka lagom till middagen. Är inte sugen på varm mat över huvudtaget. Eller snarare ingen mat över huvudtaget. Skulle lugnt kunna leva på enbart cola typ. Men det går inte så jag försöker tvinga i mig mat..
Var samma sak när jag väntade dottern..



Känns som att det mesta denna gång är lika som när jag väntade dottern. Så kanske är en till liten flicka :)
Känns faktiskt som det!


När jag var hos bm så bokade hon även in tid för första ultraljudet som blir den 5/2. Kommer då vara i vecka 9.
Kommer få träffa samma läkare som när jag skrapades sist. Han var superbra!
Sen blir nästa ultraljud runt vecka 14-15.
Efter det kommer vi nog berätta för alla :)


Nä, nu ska jag och min älskling hoppa ner i badet för att sedan krypa ner i en renbäddad säng och mysa till en film!



Mitt vackra plus!


Vecka 7...

Har inte alls orkat skriva om vecka sju än. Men eftersom jag går in i vecka 8 imorgon så börjar det bli dax :)


Barnet

Embryot kan nu röra sig lite. Det växer fort. Ögonen kan urskiljas som fördjupningar. Händer och fötter ser ut som små paddlar. Handled skapas och framtarmen utvecklas till magsäck. Hjärnan börjar dela sig i två hjärnhalvor. Embryot har en svans.

Hjärtat slår och höger och vänster kammare bildas. Blodet strömmar fritt mellan hjärtats fyra rum.

Längd huvud till stjärt 13 mm.

Mamma

Brösten börjar bli större och det kan bildas små upphöjningar runt bröstvårtan. Din matsmältning fungerar långsammare nu vilket kan göra att du får gaser, obehaglig mättnadskänsla eller är känslig för beröring av magen. Den känns ofta spänd långt efter du ätit färdigt. Många gravida börjar även känna yrsel när de står upp en längre tid. Börjar tröttheten påverka ditt liv? Försök varva ned och sov så mycket du kan.




Bytt blogg..

Bloggade tidigare på bloggproffs. Men gillade inte alls upplägget där så jag har bytt till blogg.se.

Kopierar in min historia och adressen till gamla bloggen om någon skulle vara intresserad...


http://askadanglar.bloggproffs.se/





Min historia...


Då ska vi se. Startade denna blogg nu för att kunna skriva av mig om alla mina känslor inför vad som (förhoppningsvis) komma skall

Detta är alltså min  resa mot ett syskon till vår älskade dotter..

Allt började i Januari då vi började försöka få till en liten. Vi blev gravida på en gång och plussade på alla hjärtans dag. Lyckan var total! Men slogs ner lika fort igen.

 I vecka 12 upptäcktes det att bebisen inte längre levde. Den dog i vecka 8..

Vi började försöka på en gång igen och plussade ännu en gång i juni. Denna gången var lyckan mer sparsam.
Vi fick se ett hjärta slå i vecka 10 och efter vecka tolv började vi känns oss väldigt lugna. Dock hade vi bestämt oss för att vänta med att berätta för omgivningen (förutom min syster och sambons mamma) att vi var gravida tills efter rutin ultraljudet.

Och tur var väl det. För i vecka 16 började jag få småblödningar och fick komma in och kolla.
Såg på en gång på skärmen att det inte stämde. Bebisen var så liten, rörde sig ej och jag såg inget hjärta slå.
Bebisen levde inte längre. Det hade den inte gjort sen vecka 11..
Allt krashade igen. Där satt jag hos läkaren, ensam då min sambo ej kunde följa med. Ville bara dö! INTE IGEN! Vad har jag gjort för att förtjäna detta?

Kan säga att det var en himla tur att vi har vår underbara dotter. Annars vet jag inte vad jag skulle ha gjort..

Men som sagt. Nu tre månader efter är vi redo att köra igång igen..

Just nu är det väntan på äl som gäller. Den beräknas komma i mitten av nästa vecka. Har beställt ältest som nog kommer på måndag..

Så följ mig gärna på min resa...


Välkommen till min nya blogg!


RSS 2.0